lovenna

Genaliserar lite nu! Take it easy

Förr, för länge sen, hade de flesta jobbet hemma. Man hade djur o skog som man tog hand om och levde på det. ARBETAR GENERATIONEN. Man växte in i arbetet och det var HELT naturlig att jobba.

Sen kom mina föräldrars generation. Jobben styrde många utomlands. Jobben väntade och de åkte efter dem och jobbade SUPER flitigt! Jobbet var VIKTIGT! De var FLITISAR

Sen kom jag och mina medkamrater. Vi har sett att det ska jobbas för att klara uppehället och för att kunna unna sig lite extra i livet. Vi är den första generationen som kan det här med att UNNA oss allt möjligt. Vi är inga amatörunnare utan proffs. OCH räcker inte pengarna?!? Det gör inget för det finns ju KREDIT. JOBBA? Ja, om det finns men A-kassa passar bra. Katastrof men sant! Vi är UNNARNA men vi vill jobba om det är ett intressant jobb!

Efter oss kommer de som vuxit upp i unnamiljön. Där allt ordnar sig på något sätt. Samhället fixar om inte föräldrarna... Eget ansvar, vad är det? Dessa kallar jag DATA- generationen för det känns som att de lever mer via den än verkliga världen! När dom ska börja jobba så har dom nog mer krav på allt kring jobbet.

HUH. Tänkte skriva att det var bättre förr men dom som säger det, dom var visst själv bättre förr så jag skriver inte det för jag vill vara bra NU!

MEN helskotta jag tror ändå att vi är mer gjorda för ladugårds arbete än data sitteri!